avslag
Idag kom beslutet om min dispens ansökan. Jag fick avslag... Det var "för mycket poäng som fattades" Va fan, 5hp (1tenta!!!) Paniken som blev i mig när jag läste mailet går inte att beskriva. Jag kände verkligen hur det bara svartnade framför ögonen och jag kastade telefonen i bordet. Min värld rasade. Tankarna om jobb, pengar och så vidare susade förbi i mitt huvud... Sa till min lärare, underbara Johnny att jag var tvungen att gå till studievägledaren för att få någon ordning på min framtid och väl hos henne brast allt och jag bara började tok gråta.... Förklarade min sits att om jag inte får plugga minst 50% i höst så blir jag av med mitt jobb. Hon blev helt förtvivlad och sa att på måndag löser vi detta. Jag är nu på de lärarna som ska rätta min tenta med att de ska snabba sig på men de verkar måttligt roade... Om nu inte tentan hinner bli rättad så kommer vi iaf lösa det med att jag kommer att läsa om rörelsekursen och sedan läsa till någon annan kurs för att få ihop mina poäng. Älskar när det finns så hjälpsamma folk som denna studievägledaren. <3
stress
Den stressen som är inuti mig just nu är inte att leka med... Min framtid hänger på andra människor som är segast i världen på att göra något och att ens höra av sig. :( Att inte kunna styra själv över utgången är hemskt och det känns som att man bara vill släppa allt, råna en bank och ta barnen och flytta till en paradis ö... Dock skulle så faila om jag skulle ens försöka råna en bank så jag skulle ju få sitta här i kalla Sverige och rutna i stället. Sen är det väl inga banker typ som har kontanter längre heller så där sket det sig. :/ Men min andra plan, att hitta en rik gamla gubbe med hjärtproblem och inga arvingar kanske jag ska grubbla mer på ^^ :D
Ja, vad ska man säga... Stress som sagt. blir ju inte mindre stressad när mitt ena troll gråter sig till söms (2timmar). Man känner sig som världens sämsta mamma och man vill bara låsa in sig i ett madrasserat rum och skrika :(
tankar kring träningen och kosten...
Jag har äntligen kommit igång med träningen igen efter att ha spenderat julen sjuk. Dock har kosten fått sig ett bakslag vilket jag verkligen måste ta och fixa till om jag nu vill få fram bra resultat.
Från det ena till det andra. En sak som jag grubblar över när det kommer till all denna träning och så vidare är att hjärnan är fucked up... Jag kollar på bilder och klart jag ser resultat men när jag kollar mig i spegeln så ser jag samma person som för 2år sedan... Därför försöker jag att kolla på mig själv genom bilder. På nått konstigt sätt så har hjärnan lättare att förstå att kroppen har förändrats (till det positiva) genom att kolla på bilder men inte genom att kolla i spegeln.
Jag börjar verkligen förstå hur folk med anorexia och sådana sjukdomar känner sig. Man ser inte resultaten även om man MÄRKER det på kläder, bilder, hör det av folk och så vidare så ser man de inte själv. Jag kan helt ärligt säga att skulle jag inte ha haft baren varannan vecka så skulle jag nog lätt tyvärr kunna dra på mig den sjukdomen... De veckor jag inte har barnen dricker jag mitt kaffe och en smörgås eller så på morgonen sen kan hela dagen gå och jag enbart druckit vatten... Jag känner mig sugen på något, går till kylen, kollar runt och tänker, nä jag orkar inte och så tar jag lite vatten... Jag vet att det är jätte dåligt att göra på det sättet, speciellt när man tränar som jag gör men det är den där hjärnan som säger stopp... Nu har jag köpt hem kvarg och jag har alltid questbars hemma för det kan jag alltid tvinga i kroppen trots att hjärnan säger nej vilket gör att jag i alla fall får i mig något. Maten har alltid varit något som jag har kämpat med och haft svårt med. Jag har kunna levt på chips och godis men nu för tiden har jag inte det problemet utan nu är det att jag snarare inte vill ha någonting. Jag måste börja tvinga mig själv att göra mer matlådor även de veckor jag inte har barnen så att jag tar mig tiden att äta annars kommer inte min kropp att orka. Jag vet att jag måste äta och så för att orka med allt och för att överleva men det är inte så lätt när hjärnan säger emot. Den där hjärnan borde ha en on/off knapp...
Tankar
De måste sluta tänkas. De är för många 😞😁
Tack älskade Elinor för behövligt skitsnack idag och tack Putte för att jag får slå på dig 💚💚
Söndag
Jaha, idag är det söndag och en annan har jobbat ett par timmar och sedan pluggat. Kom på att det skulle skickas in papper till skolan och självklart krånglade min dator :( Då är det tur att man har dator kunniga grannar som kan lösa problemen åt en. :P Lite som i the big bang theory :D
Ikväll blir det hockey och imorgon blir det jobb igen... Nästa vecka är fullspäckad med jobb och plugg... :/ Ska dock försöka få in lite träning också nu när jag kommit igång igen.
seg dag
Typ inte sovit nå i natt och när jag vaknade var jag ut och sprang. Sen har jag typ segat hela dagen med tvätt och allt. Så mycket att göra men det går bara inte...
2014 - 2015
Bild 1, maj 2014 Bild 2, december 2014
Ja då gör vi ett försök här 2015 att börja blogga igen :P
Mycket har hänt det senaste året. Bara det att jag vid denna tiden förra året vägde 98kg och nu är nere på 82kg är en skön start på året. Även om jag sa förra nyår att jag skulle vara vid min målvikt på 65kg så här års så blir det inte alltid som man har tänkt sig.
Det är inte bara vikten som ändrats. Mitt sätt att må och leva har fått dramatiska förändringar. Jag och Andreas valde för nästan ett halvår sedan att gå skilda vägar efter 5år tillsammans. Detta har varit både jätte jobbigt och skönt. Klart som korvspad att det är jobbigt att inte vara med en människa längre som man har spenderat hela 5år tillsammans med och har 2st barn ihop med men har man inte längre känslorna för varandra och är mer osams än sams så bör man inte stanna ihop längre. Sen är det klart att det är perioder då allt känns som ett fucking fail och att livet känns som att det är piss och skit men då är det tur att man har världens mysigaste småpluttar som man älskar över allt annat på denna jord. <3 <3 Mina grabbar är mitt allt, mitt liv och jag älskar dem och de gör mig stark när jag behöver det.
Att inte ha dem varannan vecka gör att jag måste lägga fokus på mig själv varannan vecka vilket har gått sådär. Skolan har hamnat efter och jag har tyvärr lagt lite för mycket fokus på jobbet och träningen, vilket visserligen har fungerat som terapi för min knasiga hjärna men som jag nu får sota för då jag inte vet om jag får plugga vidare nästa termin...
Singel livet är väl även det något som jag har lite svårt att komma in i... Ibland är det super duper skönt att bara vara själv men oftast saknar man någon där bredvid en i soffan eller i sängen. Någon att prata med om kvällarna om ens dag eller bara få hjälp att städa av köket. Jag kommer väl sluta som en crazy cat lady eller nå då jag även saknar djuren i mitt liv sjukt mycket... :/
Nä men nu har vi varit både lite positiva och negativa här i inlägget. Mitt mål det här året är dock att vara mer positiv. Se mig själv i spegeln varje dag och inte tänka att det är någon äcklig fet jävel som står där utan att säga något positivt om mig själv till mig själv varje dag. Jag måste börja älska mig själv vilket kommer att ta tid men det är på väg åt rätt håll (i perioder i alla fall). Men har man hatat sig själv i så många år så tar det tid att börja älska igen.
Och sist men inte minst, det spelar ingen roll om du gör mig irriterad och arg och vi inte pratar på as länge och så, du kommer alltid att vara min första riktiga kärlek och jag älskar dig med hela mitt hjärta <3 Ella, du är min älskling och ja, du kommer att få stå ut med att jag är en bitch och att jag får raseriutbrott på dig och jag vet att jag kan få samma tillbaka, men det är att du och jag mot världen och så kommer det alltid att vara. Älskar dig <3<3<3
